Regler, lagar och efterlevnad
I takt med att kraven på hållbarhet och energiprestanda fortsätter att utvecklas måste tillverkare inom ventilations- och kylteknik samt fastighetsägare anpassa sig till ett föränderligt regelverk. Utforska de viktigaste föreskrifterna som formar framtiden för vår bransch.
Från EU:s ekodesign till ESPR: Regleringens utveckling och framtida krav för HVAC-R-produkter
EU:s ekodesigndirektiv 2009/125/EG utgör ramverket för fastställandet av ekodesignkrav för energirelaterade produkter (ErP) i enskilda ErP-direktiv. Målet med ekodesign är att reglera produkter med betydande energiförbrukning så att mindre effektiva tekniker steg för steg fasas ut från marknaden.
Detta tvingar branschen att lansera mer effektiva produkter, vilket innebär att endast de mest effektiva alternativen förblir tillgängliga för kunderna. Sedan 2009 har ett antal ErP-direktiv genomförts inom denna ram, som omfattar allt från konsumentvaror – såsom glödlampor och dammsugare – till kommersiella produkter som värmepumpar, kylaggregat och ventilationsaggregat.
Ekodesigndirektivet ersätts av förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR, förordning (EU) 2024/1781), som utvidgar tillämpningsområdet till att omfatta nästan alla fysiska produkter och inför bredare hållbarhetskrav, däribland det digitala produktpasset. Nya produktspecifika förordningar förväntas 2026, medan befintliga ErP-förordningar förblir giltiga tills de revideras eller ersätts.
Exempel inom ventilations- och kylbranschen:
- Förordning om motordrivna fläktar – (EU) 2024/1834 – Detta är en ny version som trädde i kraft sommaren 2026.
- Förordning om rumsvärmare (EU) nr 813/2013 – omfattar värmepumpar – Utkast till nästa version publicerades i december 2025. Strängare krav kommer att införas.
- Förordning (EU) 2016/2281 för kylprodukter, omfattar kylaggregat – EU arbetar med nästa version. Ett utökat tillämpningsområde har föreslagits, t.ex. att inkludera CRAC-enheter.
- Förordning (EU) nr 1253/2014 för ventilationsenheter, relevant för luftbehandlingsaggregat – Ett utkast till nästa revidering publicerades våren 2025. Ny version förväntas i slutet av 2026 med en övergångsperiod på två år (de nya kraven förväntas träda i kraft i slutet av 2028).
EPBD (direktivet om byggnaders energiprestanda)
Den omarbetade versionen av EPBD, direktiv (EU) 2024/1275, stärker EU:s ramverk för att förbättra byggnaders energiprestanda och minska utsläppen av växthusgaser. Det långsiktiga målet är ett mycket energieffektivt och koldioxidfritt byggnadsbestånd senast 2050.
Nya byggnader måste bli utsläppsfria: från och med 2028 gäller detta för byggnader som ägs av offentliga organ och från och med 2030 för alla nya byggnader. När det gäller befintliga byggnader fokuserar direktivet särskilt på att förbättra de byggnader som presterar sämst. Icke-bostadsbyggnader måste senast 2030 ligga under de nationella tröskelvärdena för energiprestanda som motsvarar de ”sämsta 16 %” och senast 2033 ligga under tröskelvärdena som motsvarar ”sämsta 26 %”.
Den omarbetade versionen lyfter också fram vikten av inomhusmiljökvalitet, tekniska byggnadssystem, automatisering, övervakning och styrning. FläktGroups lösningar, såsom behovsstyrd ventilation med VAV-spjäll och PI-kylbafflar, sensorer, rumsregulatorer, energieffektiva luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning, FläktEdge samt anslutningsmöjligheter till byggnadsautomations- och styrsystem (BACS), bidrar till energieffektiva, hälsosamma och framtidssäkra byggnader.
Kraven kommer att genomföras genom nationell lagstiftning, vilket innebär att detaljerna varierar från land till land.
Vill du veta mer om EPBD? Läs vår artikel:
F-gas: Att förbereda ventilationssystem för en framtid med lågt GWP-värde
Den uppdaterade EU-förordningen om F-gaser (2024/573) påskyndar utfasningen av köldmedier med högt GWP, med målet att helt fasa ut dem senast 2050. Strängare gränsvärden och kommande förbud driver på övergången till alternativ med lägre GWP – vilket ofta kräver nya tillvägagångssätt när det gäller säkerhet, systemkonstruktion och val av köldmedium.
Även om befintliga system fortfarande är funktionsdugliga utvecklar FläktGroup redan nästa generations lösningar för att uppfylla framtida krav, med en balans mellan effektivitet, säkerhet och hållbarhet.
Vill du veta mer om F-gasdirektivet? Läs vår artikel:
PFAS: Att förstå riskerna med ”evighetskemikalier”
PFAS, även kända som ”evighetskemikalier”, är en stor och komplex grupp av syntetiska kemikalier som tillverkats av människan och som använts i konsument- och industriprodukter sedan 1950-talet.
Det som gör PFAS så användbara innebär också att de inte bryts ned i miljön. De kan finnas kvar i mark och vatten i tusentals år och ackumuleras med tiden i människors och djurs kroppar. Exponering för vissa PFAS har kopplats till flera hälsoproblem, bland annat: ökad risk för vissa cancerformer, nedsatt immunförsvar samt påverkan på sköldkörteln och utvecklingen hos spädbarn.
I takt med att reglerna för PFAS skärps över hela världen blir det allt viktigare att förstå deras inverkan på ventilationssystem. Denna artikel, Miljöpåverkan, regleringstrender och PFAS-fria köldmediers roll inom ventilation, ger en översikt över PFAS-relaterade miljö- och hälsoproblem, nya regleringstrender och hur PFAS-fria köldmedielösningar som R32 kan stödja en mer hållbar och framtidsanpassad strategi för utformningen av kylsystem.